Collis Viminalis söker nytt hem!

Hej alla kattvänner!
Med både sorg och glädje i hjärtat fick vi tillbaka min lillpojke Collis Viminalis efter att han bott en vecka hos husses & mattes vänner. Den lille godingen var älskad & efterlängtad hos dem, men tyvärr orsakade han en del allergiska besvär. Så strax innan Mons Capitolinus & Mons Aventinus, eller Brommapojkarna som matte kallar dem p.g.a. deras nya hemadress, flyttade fick Viminalis komma hem hit igen. Han skulle ha fått det så bra där borta, men jag är förstås jättelycklig över att få ha en liten gosse hos mig fortfarande. Ni skulle bara veta hur roligt det är att få leka kattunge igen och busa hela dagarna. Vi slåss rätt mycket, lillpojken och jag, och jag känner mig nästan mer vältränad & smidig än innan jag blev dräktig. Jag låter inte Viminalis vinna alla gånger, för jag måste ju lära honom att livet inte allitid är en dans på rosor och man måste lära sig att ta motgångar & förluster!

Men matte & husse söker nu efter en annan god köpare som vill ta hand om min sista lillgrabb. De hade flera intresserade spekulanter, men dessvärre hann dessa tinga andra katter medan Viminalis var utlånad... Så nu står vi här allihop med hjärtan som klappar för den lille, men hjärnor som säger att det vore bäst om han fick ett "eget" hem. Matte oroar sig litet för om det skulle funka om jag skulle få en kull till - ja, över huvud taget om jag löper och Viminalis blir könsmogen. Vi katter har ju inte riktigt samma syn som ni människor på det där med inavel, så för min del är det inte så konstigt ifall han och jag skulle... ja, ni vet! Men jag har förstått att det inte anses så bra, så då kan jag också förstå mattes funderingar. Och hon säger att OM lillkatten blir kvar hos oss så skulle hon gärna se att han fick bli pappa någon gång. Alltså vill hon inte skicka honom till veterinären med en gång för snöpning... Ja, det är klart grabben ska få bli farsa!!!

Matte tänker också som så att hon kanske inte vågar låta mig få någon mer kull för tänk om det blir sju nya ungar och att alla inte blir sålda... Hur många katter kan man ha i en familj som redan har två vuxna, två barn & typ tre katter och som bor i lägenhet på 108 kvadratmeter...???

Så för husfridens skull frågar jag nu er, kära bloggläsare, om ni möjligtvis inte känner till någon som absolut & omgående vill köpa en 17 veckor ung Russian Blue-pojke?!

Här vore det på sin plats med ett foto på den unge snyggingen! Matte har tagit massor med bilder på honom på sistone, men typiskt nog så gick minneskortet sönder när husse skulle vara snäll och föra över bilderna till sin dator. Massor av vackra bilder gick till spillo :-(

Men Collis Viminalis är lika vacker utan fotografier, jag lovar! Och matte har lovat ta nya bilder!

Er tillgivna
Sinja m. Viminalis (även kallad Minimalis, eller skämtsamt Kriminalis)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback