Blå vattnets & Sinjas

God afton, kära läsare!
Livet som 7-barnmor skrider fram som i ett myller av ungar, torrfodersmulor, kattsandsmulor, pyttesmå kiss- och bajskluttar - och om ni frågar människorna i vår familj: ett myller av vassa kattungeklor :-)  Etthundratjugosex stycken för att vara exakt - och då har jag inte räknat mina och Pilsners trettiosex klor!

Jeansklädda ben och fleecetröjeklädda ryggar är mäkta populärt hos mina pojkar. Nej, de klär sig inte i detta men de klättrar mycket gärna på dylika! Inför lillmatte och lillhusse har de faktiskt ett slags inbyggd respekt och tar det litet lugnt, men när stora matte eller husse vill ha en mysstund med ungarna och ungarna är mer inställda på bus än mys... då slår människorna de bästa klätterträd!!! Matte tjatar om att de måste uppfostras till att INTE klättra på människoben, men TROR hon att sju stycken sju veckor unga kattpojkar lyssnar på ett litet "nej, inte klättra på benen...". Det gör det hela bara ännu roligare för en katt som just lärt sig ta riktigt stora språng och försöker träna höjdhoppning och landa så högt upp mot mattes eller husses knän som möjligt.

Det ryktas att matte har köpt ett gigantiskt klösträd på tradera!!! Ett träd som går från golv till tak med en massa krypin och hyllor att klättra, klösa och busa på! Det ser jag verkligen fram emot - och jag kan garantera att småglina kommer att uppskatta detta till fullo också :-)

Visserligen blir jag litet trött ibland på att hela tiden ha ansvaret för så många små, men på det stora hela njuter jag i full drag! I synnerhet måste jag njuta ordentligt nu, för jag har förstått att detta tillstånd inte är för evigt. Nu och då kommer det nämligen folk hit och tittar på mina ungar och dessa folk funderar på att köpa med sig någon av ungarna hem!!! Det är förvisso fantastiskt glädjande att de är så förtjusta i de små, men jag hade nog inte riktigt greppat att de kommer att flytta hemifrån så småningom. Nu har jag förstått att det bara är fem veckor kvar tills de är flyttfärdiga. Matte är litet orolig, för hon har ännu inte köpare till alla ungarna. Jag förstår inte varför hon är orolig. Är det någon skillnad mellan att ha två katter och att ha fem elelr sex katter??? Vi är väl aldrig till besvär??? Eller kostar pengar??? Eller behöver kattvakt??? Eller missar toalådan??? Eller vässar klor på "fel" ställe??? Eller framkallar allergier hos mattes och husses gäster???

Vi är ju helt enkelt mattes, husses, lillmattes & lillhusses bästa vänner och alldeles, alldeles oumbärliga för deras existens!

God sömn!
/Sinja & mina sju nattsuddande ungdomar

PS. Matte hälsar att hon ständigt har dåligt samvete för att hon inte lyckas ta några bra bilder på de små och lägga ut på min blogg. Hon bara sliter med sitt blivande kafé och våndas över att hon inte hittar någon snickare som kan bygga ett golv på nolltid. Är det någon som har något tips på snickare så kan jag framföra det till henne?!