Roms sju kullar
Hej igen!
Ledsen att jag inte hunnit skriva mer och oftare, men jag har haft en del att göra... Ni kanske kan föreställa er hur det är att vara mamma till sju små hungriga pojkar som ständigt vill ha mat. De slåss konstant om sex spenar - fastän jag egentligen har åtta så har de bara sugit igång sex av dem.
Vet ni vad? Nu har mina gossar äntligen fått namn!!!
Det var min mattes kloka syster som kom med den briljanta idén: Roms sju kullar! Visserligen är det inte min sjunde kull, bara min första, men det är förvisso min sju-kull. Sinjas sju killar!!!
Förra helgen tog matte och husse porträttfoton på alla pojkarna. Fråga mig inte varför matte inte orkat lägga ut dem på bloggen förrän nu... Kanske kan det bero på att lillmatte fyllde 4 år i går, med pompa och ståt! Eller kanske kan det bero på att de håller på att göra i ordning en stor lokal i andra änden av huset där vi bor. Där ska matte öppna ett kafé och en delikatessbutik om ett par veckor. Till råga på allt ska husse också starta egen firma inom kort. Skall detta anses viktigare än att visa mina sköna söner för världen??? Jag bara undrar!!!
Här är de i alla fall: Roms sju kullar! Eller Sinjas sju killar!
Collis Quirinalis - Störst av allihop sedan första början. Och mammigast! Ulligast päls har han också.
Vikt vid födseln 115 g
Vid vid fyra veckor 469 g
Collis Viminalis - Allra minst vid födseln men inte nu längre. Hans smeknamn från början var MIni-Mini, sedan Collis Minimalis, men nu är han ikapp de flesta. Den ende som fick återkommande tilläggsmatning i början. Därmed den som blev mest van från början att plockas upp av matte, och minst lika tuff som sina större bröder.
Vikt vid födseln 76 g
Vikt vid fyra veckor 379 g
Mons Palatinus - en snacksalig kattunge som piper och busar och äter och sover och piper igen...
Vikt vid födseln 91 g
Vikt vid fyra veckor 388 g
Mons Esquilinus - läs "escape"! Min lille rymmare... Visade tidigt tendenser för att försvinna åt alla håll fortare än sina bröder. Ville inte posera (därav husses fasta grepp på bilden).
Vikt vid födseln 89 g
Vikt vid fyra veckor 399 g
Mons Capitolinus - kapitulerade direkt när han första ggn fick ligga i lillmattes famn. Han är lillmattes kompis, enligt lillhusse. Näst störst i kullen är han också.
Vikt vid födseln 103 g
Vikt vid fyra veckor 439 g
Mons Caelius - eller kanske Måns Kelius, för det är en kelgris, minsann! Förlåt, kelkatt!
Vikt vid födseln 95 g
Vikt vid fyra veckor 405
Mons Aventinus - numera min minsting - även om matte lyckats få honom att se jättestor ut på bilden. Totalvägrar all tilläggsmatning och växer därmed i sin egen litet långsammare takt... Go´ & glad som sina bröder!
Vikt vid födseln 96 g
Vikt vid fyra veckor 310 g
Detta om detta. Jag återkommer.
Nej, jag glömde en viktig detalj: Vi har fått ett större rum till förfogande, jag och pojkarna. Jag har i och för sig fått gå som jag vill i lägenheten hela tiden, men ungarna har bara fått ligga i en trist papplåda. Nu har matte vänt på lådan, och se! Där fanns en liten dörr som ungarna lätt kan klättra ut och in igenom. De slår då och då en sula på parketten (efter några dagars halkträning...) och prövar klättermusklerna i det nyinköpta kattlekhuset. De har upptäckt att det finns leksaker - men jag är faktiskt inte bara mamma, jag är en lekfull katt också, så jag snodde raskt åt mig den finaste skinnråttan och morrade bestämt när mina ungar försökte närma sig mitt fina byte... Mammor måste väl också få har roligt!
Nu: God natt!
/Sinja och mina sju killar